”Jag vill inte vara en passiv, tyst åskådare” – Atilla Yoldas, journalist

Atilla Yoldas, journalist på Expressen

Atilla Yoldas, journalist.

I bruset av alla nyheter, snabba artiklar och ”Vem är du i The Big Bang Theory?”-tester finns det alltid de där artiklarna vi fastnar lite vid. Vi stannar upp och kanske gläds eller upprörs. Vi har kanske lärt oss något eller fått ett nytt perspektiv. Kanske berättar vi om artikeln för människor i vår omgivning. På något sätt har den här artikeln berört oss, vilket gör journalistik till en viktig aktör i samhällsfrågor.

Att bra (och dålig) journalistik påverkar oss råder det inget tvivel om. Du har säkert hört pratet om ”fake news”, brist på källkritik och clickbaits. Journalistiken är ett viktigt och effektivt medel för att sprida medvetenhet om hur samhället ser ut och utvecklas. Det är kanske inte så konstigt att journalistik ibland kallas för ”den tredje statsmakten”.

En viktig aspekt inom vilka nyheter och artiklar vi exponeras för är vilka perspektiv som syns och hörs. Om vi än en gång ska snacka representation, så har journalisten en rätt stor roll. Genom att exempelvis höja röster som sällan får höras, berätta om situationer ur flera olika perspektiv och lyfta händelser som vi sällan får höra om kan vi öka vår kunskap om vår omvärld och dess invånare. En betydelsefull del i att öka jämlikheten, motverka diskriminering som t.ex. rasism och sexism, som ju är en del av de globala målen!

Men, nu är ju inte vi journalister, så vi ska inte heller berätta för er om det. Den uppgiften överlåter vi till journalisten Atilla Yoldas istället. Vi fick chansen att fråga honom om hans roll som journalist, vad som driver honom framåt och hans perspektiv på ett hållbart samhälle.

Berätta om dig själv! Vem är du?

— Jag heter Atilla Yoldas, är 24 år och har arbetat på Expressen sedan 2015. Just nu arbetar jag som reporter och krönikör, där jag i min roll som journalist kan fokusera på frågor som bland annat rör antirasism och feminism.

Vilken är din främsta drivkraft bakom ditt yrke och att du fokuserar på just antirasism och feminism?

— Jag har länge känt en vilja att förändra och dra mitt strå till stacken när det gäller att förbättra samhället. De frågor som kom att bli mina hjärtefrågor har jag burit med mig länge. Dels på grund av mina egna erfarenheter, eftersom jag till exempel drabbas av rasism och ständigt påverkas av machokultur, och dels hur förtryck som rasism och sexism drabbar dem i min omgivning och andra utsatta grupper. Jag vill inte vara en passiv, tyst åskådare — så jag bestämde mig för att lyfta dessa ämnen som genomsyrar och förstör samhället. Att ta tydlig ställning, belysa och prata är det minsta jag kan göra.

Hur tror du att du som journalist kan påverka samhällsklimatet i en hållbar riktning?

— I och med Expressens stora plattform når texter vi skriver ut till väldigt många människor. Min förhoppning är att budskap om inkludering, mångfald, antirasism och jämställdhet kan göra tillräckliga avtryck för att påverka samhällsklimatet i en sundare riktning. Ibland handlar det om att få en ung kille att reflektera kring sin egen roll i en sexistisk kultur och ibland att lyfta ett upprop som når hela vägen till Sveriges yttersta beslutsfattare. Små som stora förändringar är likväl steg åt rätt håll.

Vad har du för tips till en ung person som vill engagera sig och utvecklas inom hållbarhetsfrågor, exempelvis de som rör jämställdhet och inkludering?

— Utgå från dig själv och sök ständigt kunskap. Vad har du för erfarenheter? Hur kan du använda de erfarenheterna för att bidra till positiv förändring? Har du blivit illa behandlad i samhällets snäva strukturer – använd det och omvandla din kunskap till verktyg. Ibland kan det handla om något så trivialt som att prata öppet om det med människor i din omgivning. Bestäm var du vill se jämställdhet och inkludering och identifiera vilka luckor du kan fylla. Viktigast av allt, något som jag försöker göra varje dag, är att lyssna på de som har kämpat länge. Lyssna och var lyhörd.

De globala hållbarhetsmålen förväntas vara uppnådda år 2030. Utifrån dina erfarenheter och perspektiv som journalist — vilka möjligheter och verktyg tror du behövs för att vi ska nå dem?

— I dag ser vi att debatten om jämställdhet och inkludering tar större plats. Fler anmäler sexualbrott, fler berättar och fler tar frågorna på allvar. Det historiska #MeToo-uppropet har redan satt djupa spår i samhället och min förhoppning är att vi nu håller fanans eld vid liv. Jag kan inte nog betona vikten av att lyssna på utsatta grupper i vårt samhälle. Jag är övertygad om att vi redan har alla verktyg vi behöver för att nå förändring, nu måste vi bara använda dem.